Medicin för min själ

Min kropp känns som lite av ett vrak just nu. Ett vridet knä gör det svårt att röra mig normalt, vilket i sin tur leder till ryggvärk, vilket i sin tur leder till stressymptom som trötthet, irritation och det senaste i raden som då är att pressa tänder. Som lite extra krut på verket är det väldigt mycket hjärngympa på jobbet för mig just nu, vilket innebär att sitta framför en dator och se på siffror istället för att vara ute med barnen som jag brukar. Utvecklande för hjärnan javisst, men kroppen... njae, den har som sagt sett bättre dagar. 

Vad är då bästa medicinen? 

Havet. Himlen. Solnedgången. Vågskvalp. Rörelse. 

Luft. 

Helt makalös solnedgång. 

En promenad, som inte behöver vara så lång för att ta mig till havet. Där kunde jag sitta på klipporna, vila benet och leka lite med den nya telefonen (iphone 5s, himla trevlig kamera på den). Framför allt så tog jag en bra stund där jag bara andades och lyssnade. Det är just detta jag ska bombardera min lite ömtåliga kropp med just nu. 

Luft, vågor och kärlek. 

Så är jag fit för fight inför semestern.