Första tanden

I måndags upptäcktes den. 

Som ett litet klink på skeden när han åt sin lunchlasagne och plötsligt var min bebis ännu lite större.. 

Han tar det som en kämpe, än så länge ingen feber och det ända som märks på honom är att allt, verkligen allt åker in i munnen. 

På jobbet är jag van vid att skola in barn som är runt året, och tanken att min bebis är på väg att bli ett sådant barn får min hjärna att snurra. Ett barn som äter mat själv med bestick, säger ord och går på fötterna.. 

Det är makalöst vad tiden går fort.