Några av er kan säkert ha sett detta på mina instastories häromdagen, men jag kände att jag ville dela med mig lite ytterligare av detta för han är ju för rolig den där ungen jag bor med.
Alvar brukar vara rätt glad av sig, men ibland tar ju känslorna övertaget helt enkelt. Som häromdagen när han faktiskt fått en klämmis, vilket brukar räcka för att göra den unge mannen mycket lycklig. Men han var ändå helt förstörd eftersom jag sa nej när han ville ha en sötpotatis.
Alltså han tappade det.. över en rå sötpotatis.
Så.. vad gör man?
Jo, jag väljer mina strider.
om det gör Alvar lycklig att få gosa med en sötpotatis medan han äter en klämmis så why not. Jag sa nej från början mest för att jag inte såg poängen.. men whatever floats your boat liksom.
En stund efter detta tog han ett bett på sötpotatisen, insåg att den var rätt meningslös och kastade bort den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar