Vi gav oss ut på lite äventyr idag, Alvar och jag. Att åka tåg för första gången och ta oss till Trelleborg kändes som en lagom dagsutflykt, och att få plats på ett tåg behöver inte vara helt utan komplikationer tänkte jag så det kunde faktiskt bli lite av en utmaning.
Riktigt så farligt var det ju inte, faktiskt. Men! När jag klev på tåget först i den enda vagn som är avsedd för barnvagnar (och cyklar och rullstolar och sånt) så är alla platser upptagna av folk utan barnvagnar (ingen hade cykel eller rullstol heller), och inte en människa reser sig upp och erbjuder mig platsen.. utan jag fick stå där vid ingången, och tji fick de när de flesta skulle av en station därpå när jag ju blockerar utgången för dem med barnvagnen..
Då stod jag gladeligen i vägen kan jag säga. Skadeglad som man kan vara.
Men ändå.
Sen hamnade vi hemma hos Malin, och hennes barn.
Där blev det gos, kolhydrater och mera gos.
Sen promenerade jag en väg jag inte gått på länge, hem till mina föräldrar för att hälsa på dem lite. Min far hade inte träffat Alvar på ett tag och ville ha en gosdos han med, och min mor har gått och brutit axeln (!) så jag ville kolla läget lite.. som det kan gå..
När vi åkte hem gick det lättare att hitta plats på tåget då vagnen nästan var tom, men resan var ändå inte helt utan störmoment. När vi åkt någon station så väller det in massor med ungdomar (typ tjugoårsåldern) som var sååå högljudda, och alla väljer då att sätta sig i den enda vagn med barnvagn.. Med en sovande bebis i dessutom..
Förstår mig inte på folk ibland..
Men men. Unge herr Alvar märkte inte av dem alls tacksamt nog, och han sov hela vägen hem, från dörr till dörr i stort sett.
och sover ännu.
Så medan han sover, och skejtaren är iväg på fest så bubblar jag lite och ser på Så mycket bättre.
och där hade ni hela min dag. Hoppas eran var lika trevlig! (utan störiga tågresenärer och benbrott såklart).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar