I juni förra året (2016) fick vi ytterligare en tid hos RMC, hos en läkare där. Jag minns faktiskt inte riktigt vad det besöket gick ut på, förutom att jag såklart genomgick ytterligare en gynundersökning och detta var första gången Skejtaren var med i rummet.. det var lite snopet faktiskt. Vi satt bara där och samtalade alla tre och sen skulle jag ta av mig och sätta mig i gynstolen som vanligt, och skejtaren satt kvar på sin stol och visste nog inte riktigt var han skulle titta haha. Han tyckte ju det hela var ganska intressant, men jag sa nog åt honom att hålla blicken vid huvudändan av mig.. situationen är ju lite märklig när man ligger där med benen i vädret..
Anyway. Detta besök var nog bara ett inför IVF, jag har för mig att vi efter detta fick träffa en sköterska som förklarade ivf processen för oss, och jag fick prova att sticka mig själv med en spruta där och då för att avdramatisera det hela. De sa åt oss att de skulle kontakta oss lite längre fram, efter sommaren. Vi skulle passa på att njuta av sommar och ledighet helt enkelt och fortsätta som vanligt då en spontangraviditet fortfarande inte var utesluten då det inte var något medicinskt fel på någon av oss. Jag kände mig här väldigt lugn faktiskt, eftersom jag dels nog inte hade velat hålla på med ivf hela sommaren (pga stress, sprutor, hormoner, alkoholfritt…) och kände att det var ett bra upplägg för oss.
Det var nog i augusti någon gång som vi fick information om att vi skulle påbörja behandling snart. Månaderna och ordningen på saker flyter ihop lite här, men jag skulle i alla fall ringa och prata in på deras telefonsvarare på första mensdagen i september och då skulle en sköterska ringa upp senare samma dag. Sköterskan som ringde upp berättade hur allt skulle gå till ännu en gång, i vilken ordning sprutorna skulle tas och vilken mängd. Jag skulle bara hämta ut dem på apoteket, och sen börja två eller tre dagar senare.
Jag gick till apoteket och berättade att jag skulle hämta ut ett recept. Inga problem, hon packade ihop mina sprutor och så skulle jag betala.
- Det blir 2000 kr tack, vill du ha ett rosa bandet också?
Jag tappade hakan.. Jag var inte alls förberedd på den summan..
- Nej tack.. det räcker för idag..
När jag lämnade apoteket gick jag raka vägen in på systembolaget som låg vägg i vägg och köpte lite bubbel. Kände att det var väldigt lägligt för det nu.. Dels för att fira att vi skulle starta en ny resa i vårt liv, dels för att den inte kommer kunna innehålla särskilt mycket bubblande och väldigt mycket för att lindra chocken av att jag precis utan förvarning spenderat 2000 kr på injektioner…
 |
| Spruta 1 - Plättlätt att ta. Spruta 2 - not so much.. |
Jag började i alla fall ta sprutorna så som sköterskan visat mig, den första (av totalt tre sorter) kunde jag ta själv, det var en sån där pennvariant som till exempel diabetiker brukar ha till sitt insulin, inte alls läskig att sticka sig med faktiskt. Den andra sprutan fick dock skejtaren ta på mig, den var liksom tjockare och trubbigare och jag kunde inte för mitt liv sticka mig själv med den, så han fick göra det medan jag tittade bort..
Jag kände inte av någon humörsvängning eller så av sprutorna, vilket jag var lite rädd för. Det enda jag märkte var att magen svullnade upp lite och det var på grund av att sprutorna gjorde så att det växte väldigt många fler äggblåsor än vanligt i mina äggledare. Jag fick regelbundet gå på kontroller nu, där de gjorde ultraljud för att se hur äggblåsorna växte, hur många där var och så de kunde bestämma när de skulle plockas.
 |
| Sista sprutan! |
Det var efter ca två veckors behandling med hormoner som det var dags att plocka äggen, då fick jag en specifik tidpunkt när jag skulle ta den sista sprutan (väldigt viktigt då ägglossningen börjar ett visst antal timmar efter att man tagit den, så allt skulle klaffa med läkartiden också). Den sista sprutan var också en enkel som jag kunde ta själv.
 |
| Innan äggplock i de supersexiga kläderna jag fick på mig. |
Det är sen väldigt imponerande att vi faktiskt får detta utan kostnad, för det som äggplocket innebar måste kosta skjortan egentligen. Det är en hel drös med läkare, sköterskor, labbfolk (vet inte vad de heter, men de satt i ett labb och kollade/fixade mina ägg eller något liknande…). Jag blev bedövad med något som fick rummet att snurra i en stund, och sen plockade de äggen, ett efter ett. Vi fick se allt på en liten skärm via ett vaginalt ultraljud, vilket distraherade mig lite från obehaget.
De ropade kontinuerligt ut hur många ägg de fått tag på och den sista siffran jag hörde var nog sju eller åtta. Sen fick vi gå tillbaka (Skejtaren fick hjälpa mig som var lite snurrig) till ett litet "rum" där jag fick lägga mig ned, vi fick fika och jag skulle helt enkelt sluta vara snurrig och kunna gå och kissa. Vi fick veta att de lyckats plocka 15 ägg totalt vilket de var väldigt nöjda med och så fick vi åka hemåt igen (och denna dagen fick jag såklart inte arbeta alls).
I samma veva som allt detta pågick började jag må ganska dåligt psykiskt. Jag var på väg in i väggen på grund av en extrem stress på jobbet (och att samtidigt hålla på med IVF gör ju kanske inte stressen mindre..), och fick bli sjukskriven på deltid.. Men vi fortsätter berättelsen vid ett annat tillfälle tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar