Pandemitankar och ananaskärlek
söndag 5 april 2020
Läs inlägg
Hur har ni det i pandemin? Mina känslor kring det hela går upp och ner. Det är ju väldigt läskigt, och samtidigt som jag ser Sverige försiktigt ta steg medan hela världen bara stänger allt så står jag ju där lite kluven.
Men jag har kommit fram till en sak. Jag lyssnar på min regering helt enkelt. Jag är lite trött på att mitt facebookflöde översvämmas av gemene man som vet bättre än de som har makten att bestämma. Jag är inte kvalificerad att fatta beslutet om Sverige, alla butiker, restauranger, skolor och förskolor ska stänga ned. Det lämnar jag helt åt folkhälsomyndigheten och regeringen, och jag har en stark misstanke om att de jobbar häcken av sig just nu för att lösa situationen så bra som möjligt för sverige.
Det handlar inte ens om vem man röstade på längre. Jag har inte röstat på Stefan Löfven. Men nu är han min stadschef, och jag tänker snällt göra som han säger.
Så i nuläget gör jag lite som så, att när jag har Alvar så försöker vi begränsa kontakten med andra människor. Han träffar ändå andra barn och vuxna (närgånget) på förskolan, och jag gör detsamma på jobbet. Sen när jag är barnfri så försöker jag faktiskt komma ut och vara lite social och stötta restauranglivet i Malmö, men på ett gott avstånd till andra människor. Som i helgen valde vi bort några uteserveringar eftersom alla satt så nära varandra... bättre när borden har avstånd, eller allra helst; bås!
Hur resonerar ni kring det hela?
Anyway. Nu har jag i alla fall Alvar så igår var vi ute och handlade. Till hans stora lycka fick han en ananas i affären som han ville krama och visa lite kärlek.
Så tog i oss till en lekplats där ingen annan fanns, så vi kunde leka utan att stöta på andra närgångna barn.
Man måste ju ändå älska vårsolen.