Alltså jag kan ibland bli lite trött på den här kroppen. Det gäller inte alls hur den ser ut, det har jag liksom förlikat mig med rätt mycket på senare år. Jag ser ut som jag gör, ibland är jag mjukare och äter mycket pasta medan jag ibland får träningspepp, smoothiefasoner och smalnar av lite.. där är balans i det där.
Men det jag gärna hade sluppit är den där ryggen jag har som plötsligt hugger till. Förra gången var det när jag satte mig på en cykel, och i morse när jag satte mig i bilen kände jag det igen. Ett hugg i svanken och smärta ned i låret..
Tusan.
Men jag är hoppfull, det är inte så illa som det varit tidigare. Jag kan resa mig upp och jag kan gå, tidigare har dessa basala saker som vi tar för givet känts omöjliga i början.
Det som gäller nu, är det som jag ändå är mest sugen på just ikväll; soffhäng framför en bra serie, gott te och kanske lite popcorn för att festa till en onsdag.
Vila vila vila - stretch.
Det är oftast min medicin mot det här.
men ja, vi börjar med vila :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar