Alltså tänka sig att denna bebis har funnits i världen i hela fem månader. Det va liksom lite mer än fem månader sen jag låg där på förlossningen och våndades utan epidural.
Det var ju definitivt värt besväret.. Tänk så mycket livet ändras.
Han klarade vaccinationen galant, blev bara lite kinkig på kvällen och var vaken lite extra på natten, men ingen feber och han mådde ändå rätt bra under omständigheterna. Tacksamt så behöver vi inte vaccinera mer förrän han är ett år.
Men alltså. Fem hela månader har han varit med oss.
Det känns som att han alltid varit här, och som att jag knappt minns vad jag gjorde innan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar