Okej, så jag har mått lite halvdant den sista tiden men känner nu att jag ska ta tag i det där med att röra på mig eftersom det där med att prioritera hälsa mer och mer försvunnit på sista tiden. Så jag kände att ett så kallat Cardio Walking pass på trettio minuter lät som en god idé. Det är ju bara att promenera på en crosstrainer i en halvtimme liksom. Och jag vet att jag klarar det, men det kan vara bra att göra det i grupp där jag blir lite tvingad eftersom jag tycker all konditionsträning är så ytterst tråkig egentligen.
Men alltså det var ju inte så mycket promenerande där inte. Titeln förklarar inte att man dessutom ska jogga, och sprinta på de där maskinerna.
Titeln förklarar inte heller rodnaden som uppstod på mitt ansikte som en timme efter passet fortfarande inte lagt sig.
Häpp.
Men jag dog inte. Jag klarade det till och med.. Kanske ett tecken på att jag ska göra det igen, nu när jag vet vad jag ger mig in på..
Men för att roa er lite medan jag går och dricker en iskall kaffeprotein för att dämpa rodnaden så kan ni få se hur det ser ut på riktigt när man fotar sig själv i en spegel.
Förmodligen precis som det ser ut för alla andra som orkar ta femtioelva bilder för att få en vettig (eller nja...) bild.
Gillar sanningen i bilden överst i mitten. Den sanningen är att just den spegeln var så dammig att det inte gick att fokusera på mig själv.
Men ja. Lite mindre allvar i vardagen kände jag för nu. Så den bjöd jag på :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar